Vad kommer efter ChatGPT? Vem håller Sverige igång när allt ställs på sin spets? Och varför fungerar AI egentligen?
Under ForskarFredag 2026 – på Vetenskapens Hus – får elever i årskurs 9 och gymnasiet möta forskare och utforska aktuell forskning inom bland annat artificiell intelligens, digitalisering, komplexa system och samhällsberedskap.
Flera forskare från Digital Futures medverkar under dagen – både som föreläsare och i möten där elever får möjlighet att ställa frågor och prata direkt med forskare om deras arbete.
Samarbetspartners: ForskarFredag i Stockholm arrangeras av Vetenskapens Hus i samarbete med KTH, Stockholms universitet, Karolinska Institutet, AstraZeneca, Scania.
Nationell samordning: Vetenskap och Allmänhet.
Finansiärer: Naturvetarna, SULF, Oscar och Maria Ekmans Donationsfond, Kung. Patriotiska Sällskapet, Vetenskapsrådet, Kungl. Vitterhetsakademien, Wenner-Gren Stiftelserna, ÅForsk och Europeiska Unionen.
Fysisk AI – vad kommer efter ChatGPT?
Digital Futures föreståndare Karl H. Johansson, professor vid KTH, föreläser om nästa steg inom AI i presentationen ”Fysisk AI – Vad kommer efter ChatGPT?”
Generativ AI har förändrat hur vi arbetar med text, bilder och information. Men nästa stora steg handlar om AI som också kan uppfatta och agera i den fysiska världen.
Karl H. Johansson ger en introduktion till fysisk AI och visar hur intelligenta bilar, robotar och maskiner kan kombinera språkmodeller med syn, rörelse och beslutsfattande. Föreläsningen tar också upp vilka möjligheter tekniken öppnar, vilka utmaningar som återstår och hur AI kan förändra vår vardag och framtidens arbetsliv.
Vem håller Sverige igång när allt ställs på sin spets?
Nicole Kringos, professor vid KTH och faculty member vid Digital Futures, tar sig an en annan högaktuell fråga: vad händer när samhällets kritiska system utsätts för stora påfrestningar?
I föreläsningen ”Vem håller Sverige igång när allt ställs på sin spets?” får deltagarna följa med in i forskningen om totalförsvar, komplexa system och samhällsberedskap.
Vad händer om elen försvinner, internet ligger nere eller transporter inte längre fungerar som vanligt? Och vem ser till att samhället fortsätter fungera när flera problem uppstår samtidigt?
Nicole Kringos utforskar varför framtidens utmaningar kräver samarbete mellan myndigheter, företag, civilsamhälle och medborgare. Deltagarna får också möta begreppet task shifting – hur människor och organisationer kan ta nya roller när resurserna inte räcker till – och diskutera hur ny teknik, lokala initiativ och forskning kan bidra till ett mer motståndskraftigt samhälle.
Möt forskarna bakom tekniken
ForskarFredag erbjuder också möjligheten att möta forskare och prata direkt med dem om deras forskning. Bland forskarna finns flera Digital Futures faculty members.
Paris Carbone, forskare vid KTH och faculty member vid Digital Futures, berättar i ”How to Survive a Computing Apocalypse” om de enorma datorsystem som ligger bakom många av våra digitala tjänster. Han tar bland annat upp hur ett studentprojekt kring realtidsbehandling av data utvecklades till teknik som används i några av världens största datacenter – och funderar på vad som kommer härnäst, från AI till datorsystem i omloppsbana runt jorden. Föreläsningen hålls på engelska.
Kathlén Kohn, professor vid KTH och faculty member vid Digital Futures, möter eleverna i ”Varför fungerar AI egentligen?”. Trots den snabba utvecklingen av AI vet forskare fortfarande inte fullt ut varför djupinlärning fungerar så bra. Kohn utforskar hur matematik och struktur kan hjälpa oss att förstå AI-modellers styrkor och begränsningar.
Forskning, nyfikenhet och framtid
För Digital Futures är ForskarFredag ett viktigt tillfälle att låta unga möta forskare och upptäcka hur forskning och ny teknik kan bidra till att lösa komplexa samhällsutmaningar.
Från fysisk AI och framtidens datorsystem till samhällsberedskap och matematiken bakom AI – årets program visar bredden i den forskning som formar morgondagens digitala samhälle.
ForskarFredag 2026 arrangeras i Stockholm den 25 september.
